Det har varit lite lugnt i bloggen då jag trillade omkull på isgatan utanför huset och fick en bula i pannan och nästan en bruten höft. Att blogga var det ingen tanke på. Hjärnskakning och en pensionärsskada är allvarliga grejer.
Har ni märkt hur löjliga vi människor är. När jag ramlade, så hoppade jag upp fort så att ingen skulle se vad som hade hänt. Jag tyckte att det var pinsamt. "Jag! Jag som är så macho, inte fan kan väl jag ramla och slå mig.
Folk som kom fram och undrade hur det hade gått för mig, viftade jag bort med kommentarer som "Asch, det var inget allvarligt", "Det är ok, det känndes knappt"
Och trots det snurrade det i huvudet på mig av smällen.
En tjej pekade på mitt huvud och sa att jag hade fått en stor bula, och min kommentar var "Oj, det märkte jag inte".
Nu, idag tycker jag att personerna som kom fram till mig var mycket vänliga och omtänksamma. Det var underbara individer som brydde sig om varandra och andra.
Till er vill jag säga "Tack". Fortsätt att vara så omtänksamma och fortsätt att bry er om andra och varandra. Det är sådana människor som vi behöver runtomkring oss.
Mitt huvud värker och min höft pockar på uppmärksamhet, men jag mår bra för att jag vet att det finns många omtänksamma och varma människor i Örebro.
/Alfredo Larosa
snabbisen - din snabbaste väg till lycka
0 kommentarer:
Skicka en kommentar