Unga vuxna har fått svårare att köpa sin första bostad – en effekt av bolånetaket som infördes i fjol. Bostadsministerns råd till de unga är att spara.
Om du sparar 3 000 kronor i månaden tar det litet drygt 3 år att få ihop 100 000 kronor. Det räcker då till insatsen för en bostad som kostar 667 000 kronor.
Kan du bara spara 1 000 kronor i månaden får du på 3 år ihop 36 000 och får du försöka hitta en bostad för 240 000 kronor.
Enligt en undersökning från Mäklarsamfundet har nästan 60 procent av mäklarna noterat att ekonomiskt svaga grupper i stort sett försvunnit från marknaden. Den gruppen omfattar i första hand förstagångsköpare.
De som ändå köper är de som har föräldrar som kan ställa upp med de 15 procent av bostadens värde man inte längre kan låna på banken.
– Den här studien indikerar precis det jag hyste farhågor om. Den pekar också på att de som ändå köper är de som har föräldrar med hus som kan belånas. De kan då pressa ned sin bolånekostnad via föräldrarna. Det permanentar förmögenhetsskillnader i samhället i stället för att motverka dem, säger LO:s chefsekonom Lena Westerlund.
Westerlund pekar också på att nytillträdande på bostadsmarknaden många gånger också är nya på arbetsmarknaden.
– Nu får de ytterligare ett problem, att kunna flytta dit jobben finns, eftersom hyresmarknaden är så begränsad.
– Ett amorteringskrav är mycket bättre. Det stänger inte ute utan höjer bara månadskostnaden. Det ger dem med en ordnad ekonomisk situation men inte så mycket sparat en chans att kliva in på bostadsmarknaden.
Men bostadsminister Stefan Attefall (KD) försvarar reformen.
– Man måste vara klar över att det är sunt att inte låta skuldsättningen öka i den takt som har varit. Det är inte långsiktigt hållbart. Ingen människa ska försätta sig i en skuldsituation som den inte klarar av, säger han.
Han räknade med att taket skulle minska utlåningstakten vilket den senaste månadsstatistiken från SCB också visar.
Om ungdomar kommer i kläm beklagar Attefall.
– Men det får man möta genom att uppmuntra till eget sparande, säger han och funderar på att ta upp en norsk modell för bosparande för unga, där sparande gynnas skattemässigt.
– Det är bättre att förstärka möjligheterna till eget sparande, det är där jag skulle vilja lägga in krutet nu, säger han.
De som redan äger sin bostad har nu fått ett ännu större försprång på bostadsmarknaden, konstaterar Mäklarsamfundet.
– Och det absolut viktigaste på en sund bostadsmarknad är rörligheten. Nu tvingas barn bo kvar hemma längre.
– Det är också en klassfråga. Alla har inte föräldrar eller släkt som har råd att låna ut de sista 15 procenten.
Enligt Mäklarsamfundets undersökning får fler än tidigare avslag på sina låneansökningar och det tar längre tid att sälja bostäder.
snabbisen - din snabbaste väg till lycka