Anställningsintervju

Idag var jag på en anställningsintervju hos ett företag som jag inte nämner namnet på. Redan innan jag åkte på intervjun var jag lite skeptisk. Företaget sysslar med healing och rekreation. Själv är jag civilekonom och jobbet jag sökte var som ekonom/revisor.

Väl framma möttes jag av en blond norsk man som var VD:n och min första tanke var "Är det Runar Sögaard's bror". Vd:n visade mig runt och berättade om sin verksamhet och vad de sysslade med. Och ju mer han berättade desto negativare blev jag.

Orden haglade ur hans mun: utveckla sin medialitet, finna stillheten, personlig utveckling, förverkliga dina egna drömmar och visioner, få kontakt med änglar, maximera idéer, älska sig själv, energivåg bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla....

Till slut kom vi äntligen fram till varför jag var där "Jobbet som ekonomiansvarig" men då hade jag redan tröttnat på verksamheten. Jag stirrade på VD:n som fortsatte att babbla om hur viktigt det var att ekonomin i verksamheten fungerade och att alla deras kunder betalade i förskott bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla....

-: Har du några frågor?

Jag var alldeles tom i skallen efter att ha manglats med den lismande blonda lurendrejarens svada. Och utan att tänka mig för hörde jag mig själv säga "Finns det så många korkade människor som går på allt det här"

Samtalet var över. VD:n svarade inte på min fråga utan vände på klacken och sa med käck norsk brytning "Ajö" och försvann.

Jag gick till bilen och satte mig. Vred om nyckel och utbrast i skratt. Jag skrattade och skrattade medan tårarna rann. Det tog en stund innan jag kunde köra iväg, men hela vägen hem skrattade jag som jag aldrig gjort i hela mitt liv.

Jag parkerade bilen och på vägen hem fick jag skratt-attacker och de som mötte mig måste trott att jag var galen. Väl hemma bryggde jag en kopp kaffe och jag kunde inte förmå mig att sluta skratta.

Vänta! Jag måste ringa min fru på jobbet och berätta vad som hade hänt, men inte ens det lyckades jag med. Istället fick hon höra mitt hysteriska skratt och dräglande.

Nåväl! Nu har jag lugnat ner mig en aning, men tro mig, jag skrattade när jag skrev detta inlägg så jag ber om ursäkt för alla stavfel som kan förekomma.

Och vet ni vad? Jag fick nog inte jobbet eller vad tror ni? :)

Posted in: Bloggning