Senaste Kommentarerna

onsdag 8 december 2010

Wikileaks - En ny bild av Sverige

Julian Assange
Jag är inte odelat positiv till Wikileaks och dess verksamhet då det finns en mängd problem med detsamma. Viss militär information utsätter, om den läcks till allmänheten, att diktaturer och skurkstater (som inte besväras av Wikileaks) får ökad kännedom om hur demokratier som Sverige arbetar.
För vår personal i Afghanistan kan det innebära livsfara. Ändå är det förmodligen ganska nyttigt för oss att ta del av de nyheter som ny avlöser varandra i takt med att journalisterna tar sig igenom det omfattande materialet.
Ta de kontakter som ägt rum mellan ledande socialdemokrater och den amerikanska ambassaden i Stockholm. Det som sagts där skiljer sig över huvud taget inte från hur snacket brukar gå vid ambassadträffar och andra diplomatiska mingel. Inget av det som exempelvis Urban Ahlin ska ha sagt är hemligt eller okänt, för de som i sin dagliga arbete kommer i kontakt med politiken och de partier som formar den.
Ändå blev dessa självklarheter förstasidesnyheter. Men nyheten bestod egentligen inte i vad som sagts, utan i möjligheten att återge hur våra politiker låter när de inte bär sina mediemasker.

Inte minst socialdemokratin har en lång historia av hyckleri i relationen till USA. Även när relationerna var som sämst, alltså när Olof Palme skämde ut Sverige med studentikosa upptåg under Vietnamkriget, hade vi ett omfattande försvars- och säkerhetssamarbete. Exempelvis informerade Palmes regering USA om vad storspionen Stig Wennerström hade berättat för Sovjetunionen.
Snarare än neutral tredje part har Sverige varit en ständig, om än periodvis olydig, medlem av västalliansen Nato.
Även detta är hyfsat känt bland dem som intresserat sig för frågorna, om inte annat har man kunnat gissa sig till det med hjälp av vanligt bondförnuft. Ändå blev upprördheten stor på socialdemokratiska gräsrotsbloggar när det framkom att USA betraktar Sverige som en nära vän och allierad.
Och vem kan egentligen klandra dem? Deras ledare, inte bara Palme utan även hans tre efterträdare, har alla plockat inrikespolitiska poäng på att hacka på USA. Att vanliga S-medlemmar tagit dem på orden är inte konstigt.

Den här sortens dubbelspel innehåller många svek. Svek mot USA-kritiska sossar som trott på sina partiledare, svek mot USA som rimligen kan begära att allierade beter sig som sådana, svek mot de i grund och botten USA-vänliga ideal som både Göran Persson och Mona Sahlin omfamnar. Men främst är det ett svek mot sanningen, och mot oss väljare eftersom många av oss förletts att rösta utifrån falsk information.
Wikileaks omformar nu vår bild av Sverige. Vi är Nato-landet som inte vågat medge att vi är ett Nato-land. Vi är "den tredje rösten" som i praktiken alltid ingått i den första kören, men som avstått från att vara med på gruppfotografierna.
Wikileaks har gett oss chansen att börja om, och spola hyckleriet. Ett rimligt första steg vore att bli en fullvärdig medlem av Nato. Det är vi ju i praktiken ändå, fast utan rösträtt.

snabbisen - din snabbaste väg till lycka

Reaktioner:

1 kommentarer:

Det är så svart med det där på nåt sät så börjar jag tänka at ibland behövs hemligheter precis vad du sagt - att skydda Sverige.
Men den killen är ju Watergate live - det har aldrig funnits någon som honom som vågade sådär...