Det är nästan så att man vill gråta. En så framstående nation som Sverige förmår inte att rusta sina unga med de kunskaper som vuxenlivet kräver. Det är ett svek mot eleverna och ett hot mot nationens framtid. Vem vill nu skicka sina barn till Jan Björklund's flumskola?
Pisa-rapporten om tillståndet i skolan är en dyster läsning för en svensk.
Tidigare årgångar av denna internationella jämförelse av resultatet i skolan har visat att svenska 15-åringars kunskaper i matematik och naturvetenskap blivit allt sämre. För första gången har läsförståelsen ramlat ner på en genomsnittsnivå.
Att lära barnen läsa, skriva och räkna är skolans klassiska uppdrag. Andra uppgifter har varierat med tiden. Dagens skola har en mycket splittrad målbild. Men grunden har hela tiden funnits, och finns där än i dag, den grund som nu håller på att sjunka ner i marken.
Allt färre 15-åringar kan alltså läsa ordentligt. Det är förödande. Att läsa och förstå det man läser är miniminivån för att kunna fungera i ett samhälle, att klara av ett jobb och bli en fullvärdig medborgare.
Den svenska skolan har också blivit mindre likvärdig visar Pisarapporten. Skolan klarar inte av att kompensera för barnens olika bakgrund.
De svaga eleverna har förlorat mest, utan att de högpresterande har tjänat på utvecklingen.
Skolverket kom förra året med en analys av de allt sämre resultaten. En del orsaker finns i samhällsutvecklingen, med bostadssegregering och det fria skolvalet. Men mycket beror på undervisningen. Lärarna har fått en tillbakadragen roll och lämnat barnen ensamma med skolböckerna. Låga förväntningar har blivit självuppfyllande profetior.
Pojkar har klarat denna utveckling sämre än flickor. Cynikern kan tycka att det är en möjlig väg mot jämställdhet. Det är det inte. Sverige, precis som alla andra länder, behöver kunniga och kunskapstörstande pojkar och män.
Denna utveckling är helt klart självförvållad. Kina satsar, och kommer med jättekliv. Även grannlandet Finland toppresterar. Några finska orsaker är kvalificerad lärarutbildning och individuellt stöd till alla elever.
Det är inte tid att söka efter syndabockar. Säg den 15-åring som bryr sig.
Det är bara läge för alla politiker att se och lära av andra, strunta i gamla låsningar och styra om skolan. Nu. För det kommer att ta tid.
Fler bloggar på temat: Michael Granstedt, Jonas Hellberg, Ett hjärta rött
snabbisen - din snabbaste väg till lycka
0 kommentarer:
Skicka en kommentar