Jag sitter och bläddrar genom våra bildalbum på hårddisken och hittar bilder från senaste semestern till Turkiet. Plötsligt strömmar minnena tillbaks och jag känner den varma luften och smaken av brända mandlar. Jag går runt bland grottbyar och underjordiska städer, bland vinstockar och mullbärsträd. Jag befinner mig återigen i Kappadokien och vandrar runt i landskap som är perforerad av klippor.
Vita och smuliga strävar de uppåt som muterade svampar, som väldiga fallosar, som fartygsskrov på väg att tippa över. Bland detta omöjliga formades ett slags förhistoriskt miljonprogram. Hela bostadskvarter gröptes fram till mångtusenåriga tvåor med kök. Trakten lever delvis fortfarande under jord. Här hyr jag och familjen en grotta med ekdörr och svag belysning.
ALLT STARTADE för 30 miljoner år sedan. Då började den skapelseprocess som tycks bottna i ett psykedeliskt rus. Vulkanerna Erciyes, Hasan och Melendiz Daglari for i luften. Landskapet täcktes av tuff, sammanpressad vulkanaska och stenrester. Med vindens hjälp formades terrängen till orgelpipor och skorstenar, till dalgångar vars sidor påminner om marängtårtor i genomskärning. Materialet var poröst och lättarbetat.
Trakten urholkades av hattier och hettiter. Långt senare av kristna. Då hade karavanvägarna redan närt trakten med ett betydande mått av rikedom. Kappadokien fylldes av kloster och kyrkor.
Bibeln ställdes med tiden mot koranen och det kejserliga Bysans mot framryckande araber. Vid perioder av oro gick befolkningen bokstavligen under jord. Under den anatoliska myllan formades städer som rymde 10 000-tals människor, åsnestall, vinpress och fyllecell. På andra håll gröptes klippor ut och blev till katedraler, hem och skola.
KAPPADOKIENS HISTORIA bläddrar fram århundraden av rastlöshet. Aposteln Paulus skakade galler i provinshuvudstaden Caesarea (dagens Kayseri). Under medeltiden blev trakten del av det ottomanska väldet. Fram till 1920-talet var ändå en stor del av befolkningen kristen och grekisk.
I samband med skapandet av det moderna Turkiet, tvingades grekerna på flykt. Kvar blev kyrkorna och köpmanshusen. Liksom de turkiska bönderna som gick och hackade i myllan och såg solen avlösas av måne. Trakten var fattig och därmed ointressant. Först för några årtionden sedan upptäckte turister och turistnäring ett fantasilandskap i träda. Åtminstone delar av det.
snabbisen - din snabbaste väg till lycka
1 kommentarer:
Kände igen en del platser på bilderna, har själv varit där. Underbar plats, underbart land, underbara människor. Vill tebaks snart. (Susanne)
Skicka en kommentar