Extra Allt från Socialdemokraterna

Om Socialdemokraterna ska framstå som ett regeringsalternativ så måste de ovillkorligen ha en utbildningspolitik som verkar solid och väcker genklang.

Det vet de, och därför gör de nu, i skuggan av sitt budgetsammelsurium, ett utspel för att förstärka sin position på området. Så i måndags lovade Tommy Waidelich, ansvarig för ekonomifrågorna tillsammans med Mikael Damberg, ansvarig för skolpolitiken inom S, bort en herrans massa miljarder på en presskonferens. Regeringen ska toppas i det mesta, av presentationen att döma.

Pengar är lätta att lova bort. Ja, det har faktiskt blivit något av Socialdemokratins paradgren genom åren.

Däremot är det svårare att komma med egna, sammanhängande, politiska idéer. Och ska man döma av det som Waidelich och Damberg har tagit fram så är de i skriande avsaknad av en egen bild av vad de vill med skolan.

Istället gör de som i kön till korvmojen - toppar med "extra allt", för att citera Göran Hägglund.

Det kan bero på två saker. Antingen är Socialdemokraterna ganska renons på tankar kring skolans framtida inriktning. Eller så tycker S att alliansregeringen trots allt har gjort en hel del vettiga saker på skolområdet.

Något av dessa alternativ måste det ju vara.

Och istället för att ägna sig åt att tänka nytt, eller fundera kring grundskolan i framtiden, faller S tillbaka i gamla, mycket välkända hjulspår. Fler stolar på högskolan, fler som klarat av gymnasieexamen när de är 25 (!), fler i gruppen 30-34 som har högskoleutbildning.

Kvantitet i stället för kvalitet. En fixering vid högre utbildningar - som om det är examina som spelar roll, och inte vad som verkligen lärs ut. Rejäla, tunga, underbyggda gymnasieutbildningar, med yrkesinriktning eller utan, måste väl ändå vara viktigare för kunskapsunderbyggnaden än att hälften blir högskoleutbildade? För om man är så fixerad vid kvantitet är risken överhängande att resultatet blir precis det vi har sett under 90-talet. Nämligen i praktiken sjunkande kunskapsnivåer för att ungdomar släpps igenom trots att de absolut inte borde få godkänt.

Och det här målet att alla ska klara gymnasieskolan tills dess att de är 25 - vore det inte mer logiskt att ha målet att alla ska ha klarat av sin examen när de sätter sin vita mössa på huvudet?

Men det kanske är en förfärligt reaktionär tanke.

Detta till skillnad från regeringens beslut häromdagen: att elever ska få extra meritpoäng i gymnasiet för matematik och moderna språk. Och att de elever som går yrkeslinjer ska få bättre möjligheter att, om de vill, kunna läsa in högskolebehörighet. Utan att det är ett tvång.

Lärarna är verkligen värda all uppmärksamhet och uppmuntran. Därför har nu även S anslutit sig till tanken att lärare ska få möjlighet att göra karriär. Något de båda lärarförbunden har berömt alliansregeringen för.

Det vore alltså förödande för S att hävda någon annan ståndpunkt. Ja, Damberg och Waidelich menar till och med, att somliga lärare som satsar mer på sitt arbete också borde få mer betalt. Kors i taket! Kan det vara sant?
snabbisen - din snabbaste väg till lycka

Posted in: Politik