Likriktningen fortsätter. Jag tittade på Gomorron Sverige alldeles nyss och såg C-G Karlsson recensera tre filmer: Norwegian Wood, Hur många lingon finns det i världen och Route Irish. C-G tyckte, tänkte och betygsatte enligt sin egen uppfattning. På TV4:s Nyhetsmorgon dök Ronny Svensson upp och hör och häpna - han skulle recensera: Norwegian Wood, Hur många lingon finns det i världen och Route Irish. Det var samma trailers och nästintill samma kommentarer från de båda recensenterna. Och betygen var i det närmaste identiska.
En fundering som jag fick under tiden var vad som skulle hända med gänget från Glada Hudik Teatern. I några år har nu svenska folket hissat och haussat dessa personer för deras enastående prestationer, just bara för att de är förståndshandikappade. Svenska folket har betalat pengar för att se dessa förståndshandikappade personer göra det dom vanligtvis gör på sin vardag. De förståndshandikappade finns vanligtvis runt omkring oss dagligen, men i vanliga fall bryr vi oss inte om dem. Vi ignorerar dem och tycker det är besvärande när de tilltalar oss. Men när de dyker på på film eller tv, tittar vi på dem och tycker att de är underbara. De är som apor i bur, vi tittar gärna på dem men på tillräcklig långt avstånd.
Resten av morgonprogrammen ägnades det flera timmar till att beskriva vad som händer under/efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Och efter att ha lyssnat i flera timmar vet jag detta: Jag vet ingenting!
snabbisen - din snabbaste väg till lycka
0 kommentarer:
Skicka en kommentar